Idag skall vi på ultraljud. Det första av de två officiella, vi har redan varit på ett panikultraljud för jag trodde barnet var dött. Förvånandsvärt få ultraljud, 2 st/per graviditet om man jämför med hur mycket som jag har hört ordet i mitt liv. Jag trodde det var någonting som folk gick på dag ut och dag in under graviditeten.
En annan interssant grej är att jag själv skall ta kissprov och blodtryck när jag besöker min sjukskötare. Här spar vi på skattebetalarnas pengar.
Markku tyckte imorse att han inte skulle gå på ultraljudet för han kunde inte vara borta från jobbet 2-3 timmar. Då tog det fyr i taket vill jag lova. Inte underligt att arbetsgivare gillar att anställa killar när en graviditet för dem är en valsituation, så inte för kvinnan. När f-n skall vi skaffa barn då? På semestern? Jag-är-med-100-%-barn-är-fint-tjafs, rakt ner i vasken när FÖRSTA ultraljudet dyker upp, hur f-n skall det bli senare då? Och som sagt, det blir två ultraljud under graviditeten, är det viktigare att sitta och vända papper än att vara med och se om ditt barn är helt missbildat eller inte?
Det är synd om människan.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar