Filmtajm

Vi kollade Danny the dog på rekommendation från weirdscience.se. Det finaste med filmen var att den utspelade sig i England med engelska skådespelare, skinheads och det hela, och att där var ett par amerikanare som bodde där och en kines. Det låter fattigt men det var fint, mycket drama och kung fu, lite kärlek och bra underhållning för hela familjen över 16 år.

Försöker berätta storyn: En man, Jet Li, lever under odrägliga förhållande hos en engelsk gangster, Bob Hoskins. Lis jobb är att pryla skiten ur och döda människor som inte vill betala beskydarpengar till Hoskins. Hoskins styr Li med ett psykologiskt halsband à la hundhalsband, därav filmtiteln Danny the dog. Halsbandet har ingen elektricitet eller så som styr Li utan effekten av halsband av-döda de som gangstern säger, halsband på-reagera inte på vad gangstern säger, är något som har tränats upp under många år. Li har bott hos Hoskins sen han var liten pojke. Här vill jag ställa frågan om varifrån Li har lärt sig all denna kung fu? Är det så att alla kineser är födda kung fu-experter? För ingen i närmiljön av gangstern, förutom Li, vet något om fysiska övningar. Nåväl, en dag under ett jobb träffar Li den blinda pianostämmaren spelad av Morgan Freeman. Vi har ett tag förstått att pianos är något som Li gillar så vid det här mötet glömmer han bort att göra sitt jobb. Gangstern blir sur men på vägen hem så blir deras bil överfallen, alla dödas utom Li som skadad går tillbaka till pianostämmaren var han svimmar av blodförlust. Pianostämmaren tar hem honom till sig och sin pianospelande styvdotter spelad av okända Kerry Condon. Hon spelar mer som huvudrollinnehaverskan i filmen Enchanted än som Jennifer Connelly. Det skulle varit skönt om hon varit mer som Jennifer tror jag, nu är hon som en enda Disneysol. 

Alla lever de tillsammans i frid och fröjd, Li lär sig om glass, familj och pianospelande. Men en dag så visar det sig i mataffären att gangstern & co inte dog i överfallet så det bär av ner i källaren för Li igen. Tillbaks till det gamla livet med den skillnaden att Li inte vill döda längre och börjar ställa frågor om sin bakgrund. Icke döda filosofin hos Li gör livet svårt för gangstern och när de en dag under en bilresa diskuterar familj och livet så inser Li att han vill vara med sin nya familj, pianostämmaren och styvdottern. Han styr omkull bilen, kliver ur vraket, tar av sig halsbandet och går hem. Väl hemma spelar styvdottern en pianosång som Lis mamma spelade när han var liten. Li ser då hur Hoskins dödade hans mamma medans Li gömde sig i garderoben, han inser att de måste fly för gangstern kommer att finna dem och döda dem med. Fråga: Varför gör insikten att Hoskins dödade hans mamma honom så rädd att de måste fly? Hoskins är, mammadödande eller inte, en galen man som inte skyr några medel för att få som han vill och han skulle lätt döda pianostämmaren och styvdottern ändå, utan någon anledning. 

Hoskins och en stor mängd blodtörstiga män kommer till huset där Li bor med sin nya familj. Ett kung fu spektakel utbryter i hela fastigheten utbryter medans pianostämmaren och stydottern gömmer sig i en ovanligt stor garderob. Det är ingen hejd på hur många attackerar det finns och hur klokt de tänker. Uppgörelsen mellan Hoskins och Li var Hoskins ber Li döda honom och pianostämmaren avråder Li leder till att Li får insikten att han inte skall döda. Snabbt klipp till ett pianoframträdande av styvdottern. Vänta lite! Var tog alla de snabbtänkande, arga männen vägen? För att inte tala om vad sa polisen, grannarna och media? Slutet gott allting gott.