Är Obama en pappdocka?

Från drudgereport.com

Påminner lite om en sån här gungdocka.

Torsdag

Vilja vakande på fel sida idag. Mest var hon nog trött. Jag förstår mig inte helt på barn. De sover hela natten. när de vaknar är de trötta och gnäller tills man får dem att somna igen. Sen vaknar de, äter lite, leker i en kvart och sen skall det sovas igen. Är hon vaken en timme så skall det sen sovas igen. Nån sa att barns hjärna utvecklas när de sover. Vilja kommer att vakna som 7-åring och kunna hoppa över hela lågstadiet. Note to self: köp Matematik för nybörjare-cd:ar att spela för Vilja när hon sover.
Linus och jag hade trevligt på krogen igår. Vi fick sitta på Gramercys takterass trots att den bara är till för hotellgäster. Ett glas vin $20. Efteråt fick vi dock inte komma in på deras bar The Rose Bar för vi hade inte bokat i för väg. Den baren såg dock tom ut. Vad gör de inte för att håll mystiken uppe? Så då gick vi till en irländsk pub och drack öl och käka bläckfisk. Katinka mötte upp och sen var det hemgång. En trevlig afton.
Idag skall jag till galleristen Bill och kolla läget och sen till skolan och photoshopa. Imorgon är det familjedag så då blir det lite mer glam.
Hur kul är New York då? Inte så himla kul. Det är stört omöjligt att träffa folk om jag inte betalar dem. Alla är jättetrevliga när jag stöter ihop med dem, får visitkort, "We are going to be friends!!", "Call me and we will meet up!!", och sen ett stort svart hål. Pratade med en man igår om det och vi kom fram till att här finns så många intressanta och spännande människor att det är omöjligt för folk att bry sig om en till. Han har jobbat på skolan i 25 år, hoppade av förra sommaren och frilansar nu hemifrån. Han presenterade sig inte, frågade inte efter mitt namn och när jag sa att jag var här på ett Fulbright-stipendium från Finland så svarade han att de haft elever från Finland förr. Han reagerade inte på Fulbright-stipendiet vilket jag trodde skulle imponera på Amerikaner. Det sa Fulbright-människorna att det skulle göra men i New York är ribban nog lagd högre än ett Fulbrightstipendium.
Jag har velat åka hem ibland. Det är stört omöjligt att träffa folk här och att träffa folk har jag sett som en av huvudanledningarna till att vara här. Det har lett till att jag får koncentrera mig på mitt. Göra läxan, gå på pilates, läsa böcker, photoshopa, gå på museum, gallerier, tänka på projekt. Skall till och med fotografera på kvällarna när Vilja sover, enda tiden som jag inte känner mig stressad över att jag måste skynda mig så att jag kan trycka en tutt i munnen på henne.
UPPDATERING: Jag stötte ihop med en 35-årig svensk kille som är intern på ett av världens finaste galleri Gagosian Gallery. Killen har sparat ihop pengar för att under 6 månader jobba gratis 5 dagar i veckan på galleriet. Hemma hade jag tyckt det var en totalt befängd idé men nu när jag är här så inser jag att det är the way to do it. Ingen ger ett jota gratis här men när killen jobbar där får han en fot in, erfarenhet, kontakter och personlig mognad som är omöjligt att få nån annanstans.
Här är crazy-dyrt. Det bara är så. Överallt och hela tiden. Nästan. Gatstånds-mat och gatstånds-frukt och grönt är billigare och gott.
Området mellan 14de gatan och Canal Street är de vuxnas motsvarighet till Disney World.
I mitten av Maj är här en fotofestival. Där skall jag hänga och träffa folk. Äntligen! Enligt mannen igår är festivalen skapad av två män som bara vill tjäna pengar, surprise, men om jag kan komma in gratis, mitt presskort, och inte lägga ut pengar på något där så skall det vara värt det. Så det skall jag göra.
Vädret skall vara lite ostadigt de närmsta dagarna. Regndroppar på bild behöver inte betyda regn i verkligheten har vi lärt oss. Hoppas ni får en fin Valborg allihopa!

Utgång

Sitter i soffan och väntar på få att gå ut utan familjen för första gången sen vi kom hit. Linus är i stan för Tribeca Film Festival och vi skall ses klockan 20 på The Rose Bar. Jag är exalterad som en tre-åring men samtidigt så himla van vid vår rytm så jag känner mig lite pömsig. I vanliga fall lägger vi oss klockan 22 efter en stilla kväll i soffan.

Jasså, det var så det gick till!

Frukost

Idag åt vi frukost på terassen för första gången. Borden hittade vi på gatan, de var på väg till tippen.


Vissa tror att hela livet är ett cocktail party i Palm Springs, undrar vart hon fått det ifrån?

Nu skall vi gå till the Metropolitan Museum . De har också premiär på sitt takcafé med tillhörande 7 tons konstverk. Efter det skall jag photoshopa. Har hittat en tävling jag vill vinna.

Staten Oklahomas officiella rocksång, Do you realize? med Flaming Lips

Vilja är bäst

Jag sitter och gör läxan medans solen skiner utanför. Det är ett multimedia-arbete till en av kurserna. Hur man kokar kaffe. Innehållet är inte det viktiga utan utanförandet.
Iallafall, Vilja åt sin potatislunch och sen lite mjölk. Hon såg trött ut så jag gick in och la henne i sin säng, kastade en slängpuss och gick sen och fortsatte göra läxan. Inte ett pip hördes från Viljas håll och nu har hon sovit en och en halv timme. And counting. Jag har ingen större erfarenhet av barn men har förstått att de kan vara mer besvärliga än så.
Angående hennes ätande, nu ger vi henne potatislunch. Det kan utvecklas till ärt, morots och palsternacks dito. Skall vi börja ge henne mat/välling/gröt-vad-vet-jag på andra tider av dygnet också? Hon ammar alltså resten av tiden. Hon är 5 månader och lite till.

Bilkaos vid Coney Island

Söndag

Idag var det 32° så vi åkte till Coney Island.

Det skulle vara en freak show congress där denna helgen. Om man betalade $10 så fick man komma in och titta på deformerade människor. Vi hittade dock aldrig fram.

Så vi gick på stranden och njöt av solen.



Äta bör man annnars dör man.

På Hudsonfloden

Maria, Vilja och jag seglar på Hudsonfloden.

Lördag

Vilja började med att flyga nerför 8de avenyn. avenyn var avstängd mellan 14de och 23de gatan för Chelsea-festival. Det innebar försäljning av ditten och datten, jag köpte solglasögon, pecan pie, key lime pie och vattenmelon.

Vilja är för rolig med hur mycket hon skrattar åt olika påfund.

Maria, Vilja och jag åkte ut på Hudsonfloden med en skonare i tre timmar. Det var skönt för inne i stan var det 30°. Markku fortsatte sin utmaning att springa runt Manhattan. Han avverkade 10 km i Harlem denna varma lördag. Medans vi som sagt satt och njöta av det fina vädret. Pajerna och vattenmelonen funkad utmärkt som färdkost.


Jag körde med filmstjärneturban för att hålla håret i styr.


Dagens Golden Retriver.

Hos kusin Helena

Härom dagen var vi och hälsa på kusin Helena och hennes familj. Huset mittemot deras hade fina tegelstensmönster.

Deras så kallade entré, två doormen, 4-5 hissar och mycket grönt utanför, hade ett Thomas Ruff fotografi på väggen. Imponerad.

Utsikten från lägenheten gick ju heller inte av för hackor.

Klockan är 8 på morgonen

Grand Central Terminal

Idag åkte vi till Grand Central Terminal för att titta på trappan som är med i Gudfadern filmen och för att äta lunch på the Oyster Bar.

Tågstsationstrapporna visade sig finnas i Philadelphia men the Oyster Bar var hemma. Vi åt goda smörgåsar. Nästa gång blir det Clam Chowder.

Som på alla bra tågstationer så fanns det ett flertal bagerier med finfina kakor.

Obsessed

Ikväll hade filmen Obsessed premiär här i New York. Runt hörnet från vår lägenhet! När vi gick kvällspromenaden så var Beyonce på röda mattan.
Först gick vi åt ena hållet...

...och sen gick vi åt andra hållet.

Låt oss tala om vädret igen.

Vilja i badet

I den nya lägenheten finns bara dusch så vi har varit tvugna att hitta på en ny lösning för Viljas kvällsbad. I en butik hittade vi denna fina badanka. Det första badet var ingen succé. När man klämmer på näbben kväker ankan och Vilja var trött och blev rädd. Nu har de lärt känna varandra bättre och kommer överens like a house on fire.

BTW, vi hittade en solkskyddskräm för barn som var "70 % organic". Hur kan nånting vara 70% organiskt? Va, VA? Horse manure.
Vi köpte så klart den billigaste.

Beach 2009 update

Här om dagen köpte jag ett månadskort till Pilatesstudion, $100, gå hur många gånger du vill. Jag tänker gå varannan dag, so far so good. I och med det har jag märkt, eller måst sluta ignorera, strålsmärtorna i vänster höft/skinka. Nu ringde jag till en kändiskiropraktiker, Dr Steven Margolin, och skall dit på fredag och bli iordning gjord. Inte av Steven själv, $185, utan av en budget-Steven, $90.

Enough om crazy woman, låt oss tala om nåt roligare. Vädret.

Min så kallade tutor

Hon har inte gjort sitt jobb och chefen för utbildningen har sökt en ersättare åt mig. Nu fick jag det här mailet, out of the blue, från min ex-tutor. Det enda positiva i det är att galenpannan har skickat kopior till chefen för utbildningen och två medarbetare till. Jag har ingen aning om vad hon syftar till och har svarat det till alla. Fortsättning följer.
Tidigare har hon inte svarat på mail, telefonsamtal och när jag sökte upp henne på hennes kontor för att försöka arrangera ett möte smällde hon dörren i huvudet på mig.

No student may not at any time, under any circumstances attend another class without my permission.
You may not approach another faculty member to seek permission to attend their class.
Even if that faculty member says yes, to be polite, it is unfair to your other classmates who you are taking time away from in that class and Is the policy of the school.
This is outrageous and unprofessional behavior especially if I have already told you, no.

No one may add or drop any class without my permission. The numbers are balanced to give everyone equal time in class.

If any one has done so, I would ask that they make a personal apology to everyone in the class.

Best,
Alison

Påskhelgen

Familjen var i Washington DC i påsk. Vi tog bussen dit, till en tiondel av priset för tåget.


Väl framme på hotellet slappade vi en stund innan vi gav oss ut på stan.

Väl utanför dörren gick vi raskt ner till Vita Huset. Mindre än vad vi trodde men FINT ändå.

Jag blev lite tårögd. Det kändes som om jag var nära västvärldens universums center.

Sak jag inte visste: att två röda lampor blinkar hela tiden högst upp på Washington monumentet.

Där var Cherry blossom-festival.


BTW, vi har slutat titta på TV och hej vad mycket mer saker som jag får gjort då. Som till exempel alla de 18 följande inläggen. På en kväll! Orkar jag lägga upp dem så orkar du gå igenom dem.

Vilja tränar

Fotografen

Fotografer och hårfrisörskor kan ju alltid ta yrket med sig på resan.

Jag är inget undantag. Efter att ha hjälpt detta paret...

...så hjälpte de oss.

Union Station (Washington, D.C.)

Monument

Capitol Hill.

Olika varianter på Washington monumentet.
Genom föntän framför Capitol Hill.

Halvvägs mellan CH och WM.

Från Lincoln monumentet.

World War II monumentet.

Liten hörna av F. D. Roosevelt monumentet.

Lincoln monumentet. Har du inget bättre för dig kan du försöka hitta mig i bilderna.


The Thomas Jefferson Memorial.

Hela rundan tog åtta timmar. Tillslut fick vi vila ut under körsbärsträden.